Mälarenergis Block 6, som har världens hittills största samförbränningspanna, är sedan en tid i näst intill full produktion.
Kraftvärmeverket i Västerås, ett av de första i Sverige att producera fjärrvärme, har därmed växlat upp rejält och tagit ytterligare ett steg mot en helt fossilbränslefri produktion.
Västerås kraftvärmeverk är Sveriges största och ett av Europas renaste. Det började byggas redan på 1960-talet för att ingå i stadens fjärrvärmesystem. Det var det andra kraftvärmeverket i Sverige som producerade fjärrvärme. Först ut var Karlstad.
På den tiden var olja huvudbränsle. Idag använder Mälarenergi förnyelsebara bränslen i så stor utsträckning som möjligt. Miljön blir därmed den stora vinnaren på fjärrvärmesatsningen. Utsläppen av svavel, kväveoxid och stoft har minskat dramatiskt och Västeråsluften är mycket ren, jämfört med andra städers.
Minskade utsläpp
När Block 6 är i full drift minskar Mälarenergis koldioxidutsläpp med cirka 300000 ton per år. Det motsvarar samma mängd koldioxidutsläpp som från 100000 bilar. För Mälarenergi är det en halvering av de fossila koldioxidutsläppen.
Block 6 består av flera delar: bränsleberedning, panna, rökgasrening, turbin, el och automation samt fjärrvärmesystem. Den gigantiska samförbränningsanläggningen, världens största i sitt slag, försörjs med hushålls- och verksamhetsavfall, men pannan kan även eldas med biobränsle, vilket man också gör i viss utsträckning för tillfället.
Att inte låsa fast sig för ett bränsle innebär en flexibilitet som gör att Mälarenergi hela tiden kan försörja pannan med det som för dagen, är det mest prisvärda bränslet.
Avancerad teknik
Anläggningen kombinerar avancerad teknik för beredning, förbränning och rening. Pannan förbrukar omkring 60 ton bränsle per timme, något som ställer stora krav på mottagning, beredning och lagring av bränsle.
Till bränslemottagningen levereras balar med avfallsbränsle som sedan krossas och sönderdelas i bränsleberedningen. Därefter sker avskiljning av metaller och tunga obrännbara fraktioner. Avfallet omvandlas slutligen till mindre bitar för förbränning i pannan. För närvarande är hälften av avfallet svenskt och resten är importerat.
– Energiåtervinningen är viktig. Vi kan inte fortsätta att slösa, att ta tillvara på och elda olika typer av avfall är ett smart sätt att skapa energi på, säger Niklas Gunnar, chef för Värmeproduktion vid Mälarenergi och vice VD.
Lyckat projekt
– Tittar man på projektet totalt är det väldigt lyckat. Vi gör litet småjusteringar nu på slutet, vilket inte är något konstigt i ett stort projekt. Det kommer att ta ganska lång tid att köra in anläggningen. Vi har inte nått fram till optimeringen och trimningen än och det är först när man lyfter de sista bitarna som det går att börja tjäna pengar med anläggningen, betonar Niklas Gunnar.
– Fram till år 2020 kommer vår bränslemix att vara 50 procent biobränsle och 50 procent avfall när man pratar om hela anläggningen. Vi använder fortfarande kol som bränsle till 10 procent. Vi vill nu ta oss vidare och inte vara en del av problemet. Målet är att helt plocka bort kolet senast till år 2020 i samband med att vi drar i gång Block 7, avslutar Niklas Gunnar.
En femtedel
– Vi har varit med i Balance-of-plant-projektet, som utgör en femtedel av hela projektet. Där har vi bland annat arbetat med laserskanning av utrustning i de gamla blocken. Denna information har använts när man har kopplat ihop de gamla delarna med de nya. Mälarenergi kommer också att kunna använda den här informationen vid utbildning och vid underhåll. Att vara med som leverantör i Block 6 är jätteviktigt för oss, säger Stefan Nordström, divisionschef för process & anläggning vid Rejlers.
Per Nyström och Oscar Scheiwiller vid Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har gestaltat de nya byggnaderna i Block 6-projektet.
– Vi var med väldigt tidigt i projektet och har under hela resans gång haft en mycket bra dialog med Västerås stad och förstås med Mälarenergi. Våra erfarenheter från Igelstaverket, som Söderenergi byggde, har varit väldigt värdefulla. Jag tycker också att det är extra roligt att vara med att arbeta i ett sådant här pionjärprojekt, säger Per Nyström, ansvarig arkitekt vid Scheiwiller Svensson Arkitektkontor.
Mälarnära
En grannlaga uppgift för arkitekterna var att i gestaltningen av den stora bränsleberedningsbyggnaden låta den knyta an till det Mälarnära landskapet rikt med många ekar som på angränsande Johannisberg och Lövudden. Det gällde också att ta hänsyn till det rika friluftslivet och de intilliggande båthamnarna.
– Vi har också satt en tydlig gräns mellan de olika funktionerna byggnaderna har. Bränsleberedningen har sedumtak medan den betydligt högre pannbyggnaden har en mosaikklädd Paroc-fasad i olika kulörer.
– Vi tog tidigt fram visualiseringar av projektet, detta har varit av stor vikt för att fortare komma fram i projektet.
– Överlag har samarbetet med alla delaktiga varit fantastiskt och det har varit väldigt lärorikt att ha haft dialoger med Sveriges främsta kraft- och värmeleverantörer, avslutar Per Nyström.
Mälarenergi har alltså ytterligare planer för kommande energianläggningar. Närmast på tur står Block 7, som ska påbörjas cirka år 2020. Där är viljeinriktningen att huvudspåret för bränslet ska vara returträ.
Fakta Kraftvärmeverket i Västerås (KVV):
Block 1 och 2: Kraftvärmeverkets äldsta produktionsenheter togs i drift 1963. Båda pannorna konverterades från oljeeldning till koleldning 1981 och har senare även byggts om för eldning med tallbecksolja som är ett förnyelsebart bränsle. Panna 1 kan även eldas med torv. I dag fungerar dessa båda block för spetslast, en effekt som efterfrågas under få timmar av året.
Block 3 togs i drift 1969 och är ett kombinerat kraftvärme- och kondenskraftverk. Pannan kan enbart eldas med olja och block 3 används därför endast som en reserv- och topplastenhet.
Block 4 togs i drift 1973 och är ett kombinerat kraftvärme- och kondenskraftverk som ursprungligen byggdes för oljeeldning. Pannan konverterades sedan för koleldning och 1998 för eldning med tallbecksolja. Från 2002 kan pannan även eldas med träpellets eller torv.
Panna 5: Togs i drift 2000. Ångan från panna 5 och panna 4 driver tillsammans ångturbinen i Block 4. Panna 5 eldas med biobränsle.
Det nya Block 6 togs i drift 2014 och innehåller panna, rökgasrening och turbin. Block 6 står för kraftvärmeverkets basproduktion. Pannan kan eldas med avfall och biobränsle. Kraftvärmeverket kompletteras i och med Block 6 av en stor bränsleberedningsanläggning som kan ta emot, bereda och lagra avfallsbränsle. Block 6 ska stå för kraftvärmeverkets basproduktion.
Fakta: Samförbränningsanläggning – Block 6
Byggherre: Mälarenergi
Ansvarig arkitekt: Per Nyström, Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB
Panna: Panntyp: CFB-panna, cirkulerande och fluidiserande bädd
Leverantör: Valmet Power AB, tidigare Metso Power AB
Tillförd bränsleeffekt: 167 MW
Ångtryck: 75 bar
Ångtemperatur: 470 grader
Kapacitet: Upp till 60 ton bränsle/timme
Byggstart: juni 2012
Helt färdigt: sommaren 2015
Turbin: Leverantör: Siemens
Effekt: 46 -51 MW el, resterande energi cirka 100 MW tas tillvara i kondensorer som fjärrvärme
Rökgasrening: Typ Semitorr rening följt av tvåstegs våt rening
Leverantör: Alstom Power Sweden
Värmeåtervinning: upp till 30 MW
Skorstenshöjd: 110 m
Bränsleberedning med lager, krossning och sortering:
Leverantör: BMH Technology, Finland
Leverantör av ställverk: ABB
Kapacitet: 480000 ton avfall/år
Leverantör Balance of plant-projektet: Rejlers
Total investering: 2,85 miljarder kronor
