– Ska man lyckas med att sjösätta visionen Järnväg 2050 måste man komma igång nu. Tänk långsiktigt, på så sätt kan järnvägen utvecklas på ett hållbart och konkurrenskraftigt sätt i framtiden. Stambanestråket måste byggas ut och flaskhalsarna vid storstäderna måste bort. Glöm inte bort godstrafiken i norr där svensk basindustri finns.
Det säger Martin Sandberg, utvecklingsstrateg inom trafik och infrastruktur på Sweco Transportsystem AB. Enligt Swecos rapport Järnväg 2050 – en vision om järnvägens framtida roll i samhället, räcker inte den nationella transportplanen till.
– Det saknas en långsiktig nationell vision om vad transportsystemet ska bidra med i samhället. Det finns flaskhalsar både på väg och järnvägssidan i storstäderna. Ska man få över trafiken till kollektiv trafik måste Trafikverket och politikerna öppna upp. Vi måste möjliggöra en tillväxt i storstadsregionerna. Järnvägen är snabb och har en betydande roll, säger Martin Sandberg.
Svårt regelverk
Järnvägen är en gammal, komplex och tekniktung bransch som behöver bli bättre på att marknadsföra sig, menar Martin Sandberg och tillägger att den har ett regelverk som är ganska svårt att ta till sig vilket gör att nya aktörer fastnar i administrationen och väljer lastbil istället för järnväg.
– Förändring kräver att bl.a. Trafikverket, tänker mer kundanpassat för att få transportköparna att välja järnväg framför gummitrafik, menar Martin Sandberg.
Idag är det stora kapacitetsproblem på den västra och södra stambanan. Det är helt enkelt fullt. Stambanan bör därför byggas ut med fler spår för att möta samhällets behov. Istället för att diskutera gårdagens problem pekar Swecos rapport därför på långsiktig planering och tar upp en rad konkreta åtgärder som fram till 2050 skulle möjliggöra att resandet tredubblades och godstrafiken fördubblades.
Fler spår
– Ska vi utveckla trafiken måste vi utöka kapaciteten med fler spår. Restiderna mellan Stockholm och Sundsvall har blivit allt längre trots snabbtågen som infördes i slutet av 90-talet. Det går alldeles för många tåg på samma spårsträcka. Godstrafiken från basindustrin i norr glömmer man lätt bort trots att den är jätteviktig för Sverige, tillägger Martin Sandberg.
Det första steget som sträcker sig fram till 2030 handlar framför allt om att bygga hela Götalandsbanan samt kapacitetsutbyggnad för Västkustbanan, Ostkustbanan och Göteborgs hamn. När det är byggt kan man börja köra effektiv långväga trafik mellan Stockholm och Göteborg samt Göteborg och Malmö. Men här finns även investeringar norr om Mälaren, t.ex. Norrbotniabanan.
I de två kommande stegen mellan 2031 och 2050 är det framför allt tre projekt som sticker ut i Sweco-rapporten; Europakorridoren, järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Oslo samt en snabblänk mellan Stockholm och Oslo.
Större anslag
Investeringarna beräknas kosta ca 400 miljarder kr fördelat på 33 år, d v s större anslag än vad som idag är lagd i den nationella transportplanen men som enligt Martin Sandberg är nödvändig för att lyfta dagens eftersatta järnväg till ett framtida hållbart och konkurrenskraftigt transportsystem.
– Trycket på järnvägen är oerhört hårt idag. Jag är inte säker på att järnvägens skick är så mycket sämre idag, men effekten av en växel som inte fungerar gör att tågen bromsas upp och påverkar flödet i hela landet. Kombinationen utmattat järnvägssystem och väldigt högt tryck gör att vi måste redan nu planera för smarta genomtänkta strategier för att komma till rätta med problemen, säger Martin Sandberg.
Foto: Martin Sandberg
