Sedan Brandskyddsföreningen övertog regelverket för brandlarmanläggningar från försäkringsbranschen 2001 har den inte reviderats. Hösten 2013 utkom en ny utgåva av regelverket efter att det skett en genomgång av dess helhet. Även om sakinnehållet till stora delat är den samma har det under tiden tillkommit nya Europeiska standarder. Därför har Brandskyddsföreningen valt en struktur på regelverket som är likadan som standarderna.
– Allt detta har vi gjort för att förtydliga reglerna för fastighetsägare, byggherre, beställare och hyresgäster. Vi ger ut ett regelverk med anvisningar som är lättare att referera till än att själva detaljplanera brandlarmanläggningen. Det är inte lätt för beställaren att ha koll på allt, säger Jens Hjort, enhetschef på Brandskyddsföreningen
– Vi har velat passa på eftersom en vacker dag kommer det gemensamma standarder för hela Europa. Idag finns det till exempel för sprinklersystem, säger Jens Hjort.
Ett antal sakinnehåll har ändrats i lagstiftning och föreskrifter, som brandskydd, lagen om skydd mot olyckor, som kom för tio år sedan, och BBR.
Kravställaren
– Vi har anpassat oss till detta. Mycket handlar om att lyfta fram kravställarens roll, som blivit mycket tydligare. Kravställaren måste gå in och bedöma vad det är denne behöver. Ett kapitel beskriver t ex hur man skall tänka och vilka funktioner som behövs. Det finns en mall över hur du kan strukturera upp de funktioner som är nödvändiga, förklarar Jens Hjort.
Brandlarmfirmorna har till uppgift att utforma brandlarmanläggningen efter kravställarens behov. En annan sak i regelverket är att man har kopplat ihop detta med systematiskt brandskyddsarbete.
– I de gamla reglerna när larmet gick skulle en signal skickas till räddningstjänsten, men nu ska signalen även gå till den som har brandskyddsansvaret samtidigt som signalen går ut på plats. Detta har inte funnits tidigare, säger Jens Hjort.
Även tekniken har uppgraderats och tillåter ny teknik som inte fanns tidigare, som exempelvis trådlösa brandlarm, fjärr tjänster för service och övervakning av anläggningen från annat håll.
Olika uppfattning
– En sak som diskuterats mycket är att vi velat lyfta fram vart gränserna för brandlarmanläggningen går. Det har diskuterat mycket i arbetsgruppen, det finns olika uppfattningar, därför har vi markerat i reglerna att det här kan man hålla sig till, säger Jens Hjort.
Idag är hissen ofta en integrerad del av brandlarmanläggningen. Det var den inte förr. I SBF 110:7 har Brandskyddsföreningen gjort en tydligare gräns var brandlarmet slutar och dragit ett sträck för var gränsen går mellan olika system. Det är dock viktigt att hela tiden se till brandskyddets helhet, även om funktionen ligger utanför själva brandlarmsystemet
– Man behöver kontrollera att dörren stängs annars gör det ingen nytta att den styrs från brandlarmanläggningen. Vi anser att detta varit brist i brandskyddet. Man måste tänka på helheten. I övrigt har vi förtydligat vilka kontroller brandlarmfirman skall göra innan brandlarmanläggningen överlämnas till fastighetsägaren, säger Jens Hjort.
Riskgrupper
När det kommer till personer som dör i brand är äldre överrepresenterade. Det är en riskgrupp som Brandskyddsföreningen jobbar mycket med. Även om det finns brandvarnare i hemmet har den som är äldre, har nedsatt fysiskt- eller psykiskt förmåga och de som har ett missbruk svårt att sätta sig i säkerhet.
– Vi bor kvar hemma längre och hemmet är inte byggtekniskt utformad med brandskydd som ett vårdhem med personal. Samtidigt har kravet på sprinkler på vårdavdelningar ökat. Bor du kvar hemma finns inte samma krav, säger Cecilia Uneram, brandingenjör och kommunikationschef på Brandskyddsföreningen Sverige.
Förr var kvarboendeprincipen en rättighet, idag har det blivit en skyldighet. Därför borde sociallagstiftningen och bygglovslagstiftningen gå hand i hand, men så är det inte.
– I o m att du bor kvar hemma blir det ingen bygglovsprövning även om det finns vård behov. Kravställningen är helt annorlunda. Eftersom vi blir allt fler och äldre som bor kvar hemma och ingen förändring görs, riskerar fler grupper att bli brandskadade eller omkomna statistiskt sett, säger Cecilia Uneram.
Fler åtgärder behöver vidtas för att säkerställa brandskyddet för äldre. Mycket kan förbättras genom information och rådgivning om enkla åtgärder såsom att istället för levande ljus använda elektriska ljus som inte brinner när äldre lutar sig över bordet. Det kan också vara att koppla brandlarmet till trygghetslarmet eller att installera mobila sprinklers i hemmet. Spisvakt som förhindrar brand vid spis borde vara en självklarhet med tanke på att många bränder startar där.
Spisvakt
– Idag finns det inga krav på spisvakt. Seniorboende har inte krav på två oberoende utrymningsvägar. Det är först när det kommer till vårdboende som krav på bostadssprinkler och sprinklersystem finns. Utrymning från bostadshus är att räddningstjänsten reser stege mot fönster och individen kliver själva ut. Det är inte många äldre som klarar det, säger Cecilia Uneram.
När det kommer till hotell har Brandskyddsföreningen tillsammans med VISITA, f.d. SHR tagit fram en norm och där hotellen kan välja att certifiera sig enligt denna norm. Normen är till för att checka av att grundläggande lagkrav uppfylls och i vissa fall att hotellets egna säkerhetsmål är högre ställda än så.
– Vi började 2012 med att besiktiga hotell och upptäckte att det skiljer sig en hel del i standard. Även om kommunens räddningstjänst gör tillsyn, har tolkningarna varit olika. Nu vill vi ha strängare normer och mer homogena regler genom att öppna för Brandskyddsföreningens certifiering. Certifikatet gäller i tre år, säger Hans Andersson, brandingenjör i Brandskyddsföreningen.
Certifiering
Vid certifieringsbesöket granskas hotellets dokumentation över brandskyddet och man utför en brandteknisk undersökning i byggnaden. Vissa hotell har utfört sina kontroller bättre än andra. De vanligaste bristerna återfinns oftast i brandcellsgränser i hotellkorridorer. Trösklar som är borttagna för att underlätta att dra tunga vagnar, eller dörrar som inte har riktig tillhållning.
– Hotellkorridorer utgör en del av utrymningsvägen. Där ställer vi krav på att det inte får finnas möbler. Uppstår det en brand i ett hotellrum måste utrymningslarmet höras utan fördröjning i det aktuella hotellrummet. Den som utsätts för rök måste väckas, säger Hans Andersson.
Certifieringen visar att hotellen bedriver ett aktivt brandskyddsarbete och skulle därmed också kunna ta det med i sin marknadsföring som en fördel, menar Brandskyddsföreningen.
